Periodiseringsfonder 2020

Annons

Bokföra periodiseringsfonder 2020

Periodiseringsfonder 2020 med bokföringsexempel

Periodiseringsfonder 2020, vad är det?

Periodiseringsfonder, 2020, används för att senarelägga beskattning eller utjämna företagets resultat över olika år. När ett företag gör en stor vinst under ett redovisningsår men har planerade investeringar kan man avsätta en del av bolagsvinsten i en periodiseringsfond som man senare kan återföra ur periodiseringsfonden under kommande år för att täcka en del av investeringskostnaderna.

Ändrade regler för periodiseringsfonder 2020 från periodiseringsfonder 2019

I samband med den kommande sänkningen av bolagsskatten från 22% till 20,4% så ändras reglerna för schablonintäkten så att man ska använda 100 % av statslåneräntan istället för 72%. Dessutom införs tillfälliga regler som gör att man inte kan få en lägre beskattning genom att sätta av pengar till en periodiseringsfond före skattesänkningen och återföra pengarna efter sänkningen. De nya reglerna börjar gälla 2019-01-01.

För beskattningsår som gått ut under 2019 gäller olika bestämmelser för hur schablonintäkten räknas fram beroende på när beskattningsåret börjat. Det beror på att reglerna nyligen ändrats. (Källa: Skatteverket)

När beskattningsåret börjar och slutar 2019

Om beskattningsåret både börjat och slutat under 2019 (till exempel 2019-01-01 till 2019-12-31) beräknas schablonintäkten genom att summan av alla periodiserings­fonder som fanns vid beskattningsårets ingång multipliceras med den statslåneränta som gällde den 30 november 2018.

För beskattningsår som både börjat och slutat under 2019 är procentsatsen du ska multiplicera periodiseringsfonderna med alltså 0,51 procent. (Källa: Skatteverket)

När beskattningsåret börjat innan 2019 och slutar under 2019

Om beskattningsåret börjat innan den 1 januari 2019 och slutat under 2019 (t ex 2018-05-01 till 2019-04-30) beräknas schablonintäkten genom att summan av alla periodiseringsfonder som fanns vid beskattningsårets ingång multipliceras med 72 procent av den statslåneränta som gällde den 30 november 2018.

För beskattningsår som börjat innan den 1 januari 2019 och slutat under 2019 är procentsatsen du ska multiplicera periodiseringsfonderna med 0,37 (72 procent av 0,51 procent).

Periodiseringsfonder 2020, hur fungerar det?

En juridisk person får sätta av upp till 25% av årets vinst i en periodiseringsfond. Avsättningen gör att bolagets resultat sänks med det avsatta beloppet, och därmed sänks den skatt som bolaget ska betala. Avsättningen måste återföras senast det 6:e året efter att avsättningen gjordes, men man får göra en frivillig återföring tidigare, på del av eller hela beloppet. Återföringen betyder att bolagets resultat ökas med det belopp som återförs, och skatten därmed ökar. Periodiseringsfonderna fungerar alltså som en sorts buffert som kan jämna ut resultatet mellan år med olika bra rörelseresultat.

Det är värt att notera att avsättning till en periodiseringsfond inte minskar den totala skatten som ett företag betalar. Däremot kan det förbättra företagets likviditet (genom att man slipper ligga ute med skatt) och därför kan avsättningar ändå vara lämpliga. Aktiebolag betalar också skatt på en schablonintäkt som baseras på hur stor den totala avsättningen var vid beskattningsårets ingång. Det finns alltså även en kostnad förknippad med att använda sig av periodiseringsfonder.

Återföring av periodiseringsfonder ingår i underlag för ny avsättning

När man gör en återföring från periodiseringsfond så ingår det återförda beloppet i den eventuella vinst som är underlag för ny avsättning. Det betyder konkret att om ett aktiebolag gör en vinst på 100 000 kr ett visst år, och samtidigt återför 20 000 kr från tidigare periodiseringsfonder, så får bolaget göra en avsättning på 30 000 kr (25% av 120 000 kr), inte 25 000 kr.

Exempel 1

Företaget Exempelbolaget AB gör ett resultat efter finansiella poster på 85 438 kr. Detta betyder att bolaget kan sätta av upp till 23 145 kr i en periodiseringsfond. Se hur avsättningen påverkar skatten i vår artikel om skatteberäkning.

Bokföring av periodiseringsfonder

Avsättning till och återföring från periodiseringsfond är bokslutsdispositioner, och redovisas som kostnad respektive intäkt i resultaträkningen. Periodiseringsfonder tas upp i balansräkningen underobeskattade reserver.

Eftersom en avsättning måste återföras senast efter 6 år behöver man kunna skilja på avsättningar för olika år. Därför finns det separata balanskonton för olika beskattningsår i BAS-kontoplanen. Dessa konton ligger i kontospannet 2110-2129. Avsättning till periodiseringsfond bokförs som kostnad i resultaträkningen, på konto 8811, och återföring bokförs som intäkt på konto 8819. I tabellen nedan visar vi vilka balanskonton som ska användas för avsättningar gjorda olika år. Notera att vid brutet räkenskapsår använder man det konto som gäller för det år då räkenskapsåret slutar.

Räkenskapsåret slutar Avsättning bokförs på balanskonto Återförs senast
2012 2113 * 2018
2013 2123 2019
2014 2124 2020
2015 2125 2021
2016 2126 2022
2017 2127 2023
2018 2128 2024
2019 2129 2025
2020 2120 2026

* Numreringen av BAS-konton gjordes om mellan 2012 och 2013.

Exempel 2

Företaget Exempelbolaget AB ska göra bokslut för räkenskapsåret 2019-01-01 – 2019-12-31, och gör då en avsättning till periodiseringsfond på 20000. Detta bokförs enligt följande:

2018-12-31: Avsättning till periodiseringsfond
Konto Beskrivning Debet Kredit
8811 Avsättning till periodiseringsfond 20 000
2129 Periodiseringsfond 2019 20 000

Exempel 3

Företaget Exempelbolaget AB avsatte 60 000 kr till periodiseringsfond i samband med bokslutet för räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31. I samband med bokslutet för 2019-01-01 – 2019-12-31 har det gått 6 år sedan avsättningen gjordes, och den måste alltså återföras. Detta bokförs enligt följande:

2018-12-31: Avsättning till periodiseringsfond
Konto Beskrivning Debet Kredit
8819 Återföring från periodiseringsfond 60 000
2123 Periodiseringsfond 2013 60 000

Deklaration och schablonintäkt

Vid beräkning av skatt ska juridiska personer ta upp en schablonintäkt som baserar sig på det totala bokförda värdet av periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång. Detta värde multipliceras med en räntesats som är 100% av statslåneräntan (gällande vid utgången av november året innan räkenskapsårets slut). Om statslåneräntan som ska användas är lägre än 0,5% så används istället 0,5%, d.v.s. den lägsta möjliga schablonräntan är 0,5% (100% av 0,5%).

Om ett företag hade en total avsättning om 100 000 kr vid ingången av 2019 så ska det ta upp en schablonintäkt om 500 kr (0,5% av 100 000 kr) i fält 4.6a i deklarationen.

Notera att schablonintäkten bara tas upp i deklarationen. Den ska inte bokföras som en kostnad, utan har bara en effekt på skatten.

Läs mer om periodiseringsfonder hos Skatteverket

Följ mig på Twitter

Tillbaka till startsidan

Annons

Om MICHAELHANSSON.SE 32 artiklar
En ekonomiblogg om affiliate marketing, arbetsrätt, bokföring, företagsekonomi, personal, privatekonomi, redovisning, sökmotoroptimering och wordpress. Jag publicerar artiklar, bokföringsexempel, inlägg, guider och tips inom privatekonomi och företagsekonomi. Mina inlägg och artiklar innehåller ofta relaterade annonser eller affiliate länkar.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.