Bokföra periodiseringsfonder 2019
Bokföra periodiseringsfonder 2019 är ett sätt att skjuta upp beskattning eller jämna ut resultatet mellan olika år i ett företag. Om företaget gör en stor vinst ett år, men t.ex. har kommande investeringar att göra, kan man sätta av en del av vinsten till en periodiseringsfond. Sedan kan man återföra ur fonden under kommande år för att täcka (del av) kostnaden för investeringarna.
Bokföra Periodiseringsfonder 2019 – Hur fungerar det?
En juridisk person får sätta av upp till 25% av årets vinst i en periodiseringsfond. Avsättningen gör att bolagets resultat sänks med det avsatta beloppet, och därmed sänks den skatt som bolaget ska betala. Avsättningen måste återföras senast det 6:e året efter att avsättningen gjordes, men man får göra en frivillig återföring tidigare, på del av eller hela beloppet. Återföringen betyder att bolagets resultat ökas med det belopp som återförs, och skatten därmed ökar. Periodiseringsfonderna fungerar alltså som en sorts buffert som kan jämna ut resultatet mellan år med olika bra rörelseresultat.
Det är värt att notera att avsättning till en periodiseringsfond inte minskar den totala skatten som ett företag betalar. Däremot kan det förbättra företagets likviditet (genom att man slipper ligga ute med skatt) och därför kan avsättningar ändå vara lämpliga. Aktiebolag betalar också skatt på en schablonintäkt som baseras på hur stor den totala avsättningen var vid beskattningsårets ingång. Det finns alltså även en kostnad förknippad med att använda sig av periodiseringsfonder.
Återföring av periodiseringsfonder ingår i underlag för ny avsättning
När man gör en återföring från periodiseringsfond så ingår det återförda beloppet i den eventuella vinst som är underlag för ny avsättning. Det betyder konkret att om ett aktiebolag gör en vinst på 100 000 kr ett visst år, och samtidigt återför 20 000 kr från tidigare periodiseringsfonder, så får bolaget göra en avsättning på 30 000 kr (25% av 120 000 kr), inte 25 000 kr.
Exempel 1
Företaget Exempelbolaget AB gör ett resultat efter finansiella poster på 85 438 kr. Detta betyder att bolaget kan sätta av upp till 23 145 kr i en periodiseringsfond. Se hur avsättningen påverkar skatten i vår artikel om skatteberäkning.
Bokföra periodiseringsfonder 2019
Avsättning till och återföring från periodiseringsfond är bokslutsdispositioner, och redovisas som kostnad respektive intäkt i resultaträkningen. Periodiseringsfonder tas upp i balansräkningen under obeskattade reserver.
Eftersom en avsättning måste återföras senast efter 6 år behöver man kunna skilja på avsättningar för olika år. Därför finns det separata balanskonton för olika beskattningsår i BAS-kontoplanen. Dessa konton ligger i kontospannet 2110-2129. Avsättning till periodiseringsfond bokförs som kostnad i resultaträkningen, på konto 8811, och återföring bokförs som intäkt på konto 8819. I tabellen nedan visar vi vilka balanskonton som ska användas för avsättningar gjorda olika år. Notera att vid brutet räkenskapsår använder man det konto som gäller för det år då räkenskapsåret slutar.
| Räkenskapsåret slutar | Avsättning bokförs på balanskonto | Återförs senast |
|---|---|---|
| 2012 | 2113 * | 2018 |
| 2013 | 2123 | 2019 |
| 2014 | 2124 | 2020 |
| 2015 | 2125 | 2021 |
| 2016 | 2126 | 2022 |
| 2017 | 2127 | 2023 |
| 2018 | 2128 | 2024 |
| 2019 | 2129 | 2025 |
| 2020 | 2120 | 2026 |
* Numreringen av BAS-konton gjordes om mellan 2012 och 2013.
Exempel 2
Företaget Exempelbolaget AB ska göra bokslut för räkenskapsåret 2018-01-01 – 2018-12-31, och gör då en avsättning till periodiseringsfond på 20000. Detta bokförs enligt följande:
| Konto | Beskrivning | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 8811 | Avsättning till periodiseringsfond | 20 000 | |
| 2128 | Periodiseringsfond 2018 | 20 000 |
Exempel 3
Företaget Beta AB avsatte 60 000 kr till periodiseringsfond i samband med bokslutet för räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31. I samband med bokslutet för 2019-01-01 – 2019-12-31 har det gått 6 år sedan avsättningen gjordes, och den måste alltså återföras. Detta bokförs enligt följande:
| Konto | Beskrivning | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 8819 | Återföring från periodiseringsfond | 60 000 | |
| 2123 | Periodiseringsfond 2013 | 60 000 |
Deklaration och schablonintäkt
Vid beräkning av skatt ska juridiska personer ta upp en schablonintäkt som baserar sig på det totala bokförda värdet av periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång. Detta värde multipliceras med en räntesats som är 72% av statslåneräntan (gällande vid utgången av november året innan räkenskapsårets slut). Om statslåneräntan som ska användas är lägre än 0,5% så används istället 0,5%, d.v.s. den lägsta möjliga schablonräntan är 0,36% (72% av 0,5%).
Om ett företag hade en total avsättning om 100 000 kr vid ingången av 2018 så ska det ta upp en schablonintäkt om 360 kr (0,36% av 100 000 kr) i fält 4.6a i deklarationen.
Notera att schablonintäkten bara tas upp i deklarationen. Den ska inte bokföras som en kostnad, utan har bara en effekt på skatten.
Ändrade regler för periodiseringsfonder från 2019
I samband med den kommande sänkningen av bolagsskatten från 22% till 20,4% så ändras reglerna för schablonintäkten så att man ska använda 100 % av statslåneräntan istället för 72%. Dessutom införs tillfälliga regler som gör att man inte kan få en lägre beskattning genom att sätta av pengar till en periodiseringsfond före skattesänkningen och återföra pengarna efter sänkningen. De nya reglerna börjar gälla 2019-01-01.
Läs mer om periodiseringsfonder hos Skatteverket
Annons
En ekonomiblogg om affiliate marketing, arbetsrätt, bokföring, företagsekonomi, personal, privatekonomi, redovisning, sökmotoroptimering och WordPress.
Jag publicerar artiklar, bokföringsexempel, inlägg, guider och tips inom privatekonomi och företagsekonomi.
Mina inlägg och artiklar innehåller ofta relaterade annonser eller affiliate länkar.
Lämna ett svar