Beräkna skatten i ett aktiebolag
Beräkna skatten i ett aktiebolag. Efter slutet på varje räkenskapsår ska alla bolag göra ett bokslut och som del i bokslutet ingår att räkna ut hur mycket skatt bolaget ska betala på årets resultat.
Det resultat som beskattas kallas “skattemässigt resultat”.
Det skattemässiga resultatet utgår från det “bokföringsmässiga resultatet”, som är skillnaden mellan intäkter och kostnader under året.
Dock måste detta resultat ofta justeras för att komma fram till det skattemässiga resultatet.
Justeringarna kallas just “skattemässiga justeringar”.
Skattemässigt resultat
Skattemässigt resultat beräknas enligt följande:
- Årets resultat före bokslutsdispositioner
- Bokslutsdispositioner
- Schablonintäkt på periodiseringsfonder
- Ej avdragsgilla kostnader
- Ej skattepliktiga intäkter
- Outnyttjat underskott från tidigare år
Det skattemässiga resultatet avrundas sedan nedåt till närmaste tiotal för att ge den “beskattningsbara inkomsten”.
Beskattningsbar inkomst multipliceras till sist med aktuell skattesats för bolagsskatt (f.n. 22%) och resultatet är årets skatt.
Årets resultat före bokslutsdispositioner
Skatteberäkningen utgår i grunden från resultatet före bokslutsdispositioner, vilket motsvarar rubriken “Resultat efter finansiella poster” i resultaträkningen. Detta är summan av alla poster i årsredovisningen före rubriken “Bokslutsdispositioner”. Använder man BAS-kontoplanen är det summan av alla resultatkonton 3000-8799.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner är åtgärder som företaget kan göra för att förändra det skattemässiga resultatet. Syftet med dispositionerna är normalt att sänka sin beskattning eller skjuta upp beskattning till ett senare tillfälle, men beskattningen kan även öka.
Periodiseringsfonder
Den vanligaste bokslutsdispositionen är avsättning till periodiseringsfond, där en del av det skattemässiga resultatet får avsättas i upp till 6 år. För juridiska personer får upp till 25% av resultatet sättas av. Senast efter 6 år måste avsättningen återföras till beskattning. Läs mer om periodiseringsfonder.
Koncernbidrag
En annan vanlig form av bokslutsdisposition är koncernbidrag. Med koncernbidrag kan ett överskott i ett bolag flyttas till ett annat bolag inom samma koncern.
Om det mottagande bolaget har gjort en förlust så kan vinst kvittas mot förlust och den totala beskattningen sänkas.
Schablonintäkt från periodiseringsfonder
Om företaget vid årets ingång har avsättningar i periodiseringsfonder så tas en schablonintäkt från dessa fonder upp till beskattning. Det totala värdet av alla avsättningar som fanns vid årets ingång multipliceras med en procentsats* som varierar från år till år. Resultatet av detta läggs på det skattemässiga resultatet. Notera dock att schablonintäkten inte bokförs som en faktisk intäkt, utan påverkar endast det skattemässiga resultatet.
* Procentsatsen man ska multiplicera med är 72% av den statslåneränta som gällde vid utgången av november året innan det kalenderår då räkenskapsåret tar slut. För räkenskapsår som tog slut under 2018 var procentsatsen 0,36%. För räkenskapsår som tar slut under 2019 är procentsatsen 0,00%.
Ej avdragsgilla kostnader
Ej avdragsgilla kostnader är sådana kostnader som har bokförts men som inte ska sänka det skattemässiga resultatet.
Exempel är representation över vissa gränsbelopp, vissa sjuk- och hälsovårdskostnader, sjukvårdsförsäkringar samt kostnadsränta på skattekontot.
Dessa kostnader har bokförts som kostnader och har därmed sänkt företagets resultat. Därför måste motsvarande belopp läggas till det skattemässiga resultatet, för att ta upp hela beloppet till beskattning.
I BAS-kontoplanen är ett antal konton markerade som ej avdragsgilla kostnader.
Bokför man ej avdragsgilla kostnader på avsedda konton så kan ett skatteberäkningsprogram automatiskt justera resultatet med dessa kostnader.
Exempel på sådana konton är 6072 “Representation, ej avdragsgill”, 7662 “Sjuk- och hälsovård, ej avdragsgill” och 6992 “Övriga externa kostnader, ej avdragsgill”.
Ej skattepliktiga intäkter
Vissa typer av intäkter är inte skattepliktiga.
Det vanligaste exemplet är intäktsränta på skattekontot. Om intäkten har bokförts som intäkt har den påverkat resultatet.
Därför måste motsvarande belopp dras från det skattemässiga resultatet för att undvika att skatt dras på beloppet.
Outnyttjat underskott från tidigare år
Om företaget har gjort en förlust under ett tidigare räkenskapsår så får det underskottet föras vidare till efterföljande år för att kunna kvittas mot en framtida vinst.
Om företaget har gjort en vinst (överskott) för det aktuella beskattningsåret, men har en tidigare förlust (underskott), så drar man ifrån underskottet från det skattemässiga resultatet.
Om totalsumman är ett negativt belopp så kan detta kvarvarande underskott föras vidare till nästa räkenskapsår.
OBS! För att kunna föra vidare underskott till kommande beskattningar så krävs att underskottet har redovisats i inkomstdeklarationen.
Detta gäller även om man gör en förlust flera år i rad. Då ska man varje år räkna samman underskottet från tidigare år med resultatet för aktuellt år och föra vidare summan.
Exempel på skatteberäkning i aktiebolag inför bokslut
Bolaget Exempelbolaget AB ska göra bokslut för räkenskapsåret 2018-01-01 – 2018-12-31.
- Bolagets resultat före bokslutsdispositioner är 85 438 kr
- Sedan tidigare har bolaget avsatt totalt 50 000 kr till periodiseringsfonder.
- Bolaget har haft 1 740 kr i ej avdragsgill representation
- Bolaget betalar en sjukvårdsförsäkring som endast är avdragsgill med 20%. Den icke avdragsgilla delen uppgår till 5 320 kr
- Bolaget har fått intäktsränta på skattekontot på totalt 96 kr.
- Slutligen gör bolaget en ny avsättning till periodiseringsfond på 20 000 kr
Givet ovanstående förutsättningar räknar man ut bolagsskatten enligt följande.
Schablonränta på periodiseringsfonder
| Total avsättning till periodiseringsfond vid räkenskapsårets början | 50000kr |
| Räntesats för 2017 | * 0,36% |
| Detta belopp ska tas upp till beskattning | 180kr |
Ej avdragsgilla kostnader
| Ej avdragsgill representation | 1740kr |
| Sjukvårdsförsäkring, ej avdragsgill del | +5320kr |
| Detta belopp ska återföras till beskattning | 7060kr |
Skattemässigt resultat och beskattningsbar inkomst
| Beskrivning | Belopp i kr | Kommentar |
| Resultat före bokslutsdispositioner | 85438 | Summan av resultatkonton 3000-8799 |
| Schablonintäkt från periodiseringsfond | 180 | Enligt beräkning ovan |
| Ej avdragsgilla kostnader | 7060 | Enligt beräkning ovan |
| Ej skattepliktiga intäkter | -96 | Intäktsränta på skattekontot |
| Avsättning till periodiseringsfond | -20000 | Eget beslut, dock max 23 145 kr (25% av skattemässigt resultat innan denna avsättning) |
| Summa | 72582 | Detta är det skattemässiga resultatet |
| Avrundat nedåt | 72580 | Beskattningsbar inkomst |
Skatt på årets resultat
| Beskattningsbar inkomst | 72580kr |
| Skattesats | 22% |
| Detta är den skatt som ska betalas | 15967kr |
Bokföring av skatt och årets resultat
När skatteberäkningen är klar ska skatten bokföras, och därefter årets resultat. I den här artikeln kan du läsa mer om hur du bokför skatt och årets resultat.
Tack för din läsning!
Besök min profil på InstaLinks.se
Annons
En ekonomiblogg om affiliate marketing, arbetsrätt, bokföring, företagsekonomi, personal, privatekonomi, redovisning, sökmotoroptimering och WordPress.
Jag publicerar artiklar, bokföringsexempel, inlägg, guider och tips inom privatekonomi och företagsekonomi.
Mina inlägg och artiklar innehåller ofta relaterade annonser eller affiliate länkar.
Lämna ett svar